Sverige är olagom, åtminstone inom stadsbyggnad. SvD-artikeln ”Trottoaren som rum för medborgarna” http://www.svd.se/kultur/trottoaren-som-rum-for-medborgarna_8388998.svd antyder behovet av att överge renodlade stadsbyggnadsmodeller och i stället kombinera det bästa av olika idéer. Gågator kan vara bra. Deras död efter 18 beror mer på kontoriseringen av centrum än på gågatorna i sig. Men bilen behövs också, så gågatorna kanske inte ska vara för många eller för långa, lagom. Det behöver kombineras med att staden driver på för att skapa mer bostäder i City och inte, som nu sker, släppa igenom fula påbyggnader med kontor.
Ett gaturum att vistas i ska vara vackert. 80 procent gillar inte arkitektmajoritetens strama lådor utan vill ha smakfullt generös användning av färger, former, material och dekoration med oändliga variationsmöjligheter, bygg det! 5 meter bred trottoar för olika sorters liv är en utmärkt kompletterande idé för innerstäder, även om det bara kan göras på ena sidan av gatan.
Det som behövs för härliga innerstadskvaliteter behöver inte vara mycket mer än fler bostäder i City, bevara och utveckla skönhet i en bred allmänhets smak och 5 meter breda trottoarer där det går. Ska inte våra politiker kunna få igenom så mycket allmänintresse och kundtillvändhet?!
Husbybornas strid för sina gångbroar bekräftar att det är värdefullt att slippa alltför många och närgångna bilar. Samtidigt bidrar möjligheten att ta sig fram med bil till bekvämlighet och levande stad med mer utbud. Det finns naturligtvis kreativa lösningar som ger bådadera. Husby-misslyckandet handlar mest om ett olagom förslag och brist på lyssnande riktigt tidigt i processen.
Att göra förort till förstad handlar förstås om realism. Det minst sagt mogna Vasastan visar att kundunderlaget oftast bara till stort utbud på varannan gata. Det räcker för underbart levande stad i Vasastan! Ombyggda förstaden behöver inte ha innerstadens kringbyggda kvarter och gator överallt. Man behöver bara mer av det, som ett par riktiga affärsgator, som möts vid ett härligt torg. En del friliggande hus i grönskan kan förbindas för att få tryggare gårdar med mer gemenskap. Man behöver inte bygga innerstad fullt ut, bara använda dess bästa idéer efter de lokala förutsättningarna. Då kan man förtäta förorterna inåt och få den stadskvalitet som är möjlig, inklusive att ge husen färg och annan estetisk kvalitet. Förtätningen inåt gör att man kan låta bli att bygga i grönskan, kanske det bästa man har. Kombinera det bästa av det man har med en del av det bästa av den täta och vackra stadens idéer. Då blir förorterna attraktiva och segregationen minskar.
Den gamla modernismen, med sina olagom strama lådor, har erövrat större delen av städerna. Vi behöver inte mer lådbyggande och avskärmande motorleder. Drömmen om att återta den levande sköna staden är superbra, men måste förenas med existerande värden och god ekonomi. Ersätt olagom med kreativa ombinationer. Bjud in arkitekter som inte ritar för varandra utan lyssnar på medborgare och kunder. Bjud in byggherrar som lyssnar mer på kunder för konkurrens som ger kundkvalitet. Engagera allmänheten i att forma riktlinjer för områden.
Att kombinera det bästa av olika modeller efter platsens förutsättningar, i stället för olagom av det ena, ger härlig stad. Det innebär en viss korrigering av rubriken, men det är inte lagom som rubrik.
Stockholm 130801 Ulf Johannisson Läs mer på https://ulfjohannisson.se/hur-kan-stockholm-vaxa-med-kvalitet/