Archive for april, 2014

Konkurrens i byggandet först Fristäder sedan

”140420 Inrätta fristäder där byggen kan prövas utan stela regler”

Länk http://www.dn.se/debatt/inratta-fristader-dar-byggen-kan-provas-utan-stela-regler/ Nedan avkortad artikel, följd av min kommentar 

Nytänkande krävs. Dagens byggregelverk tillkom under 1900-talet och ger nu inlåsningseffekter och bostadsbrist. Inrätta fristäder där varianter av regler för byggande kan testas. De regler som fungerar får vara kvar, resten inte. Resultat: bättre ordning och kanske trevligare städer, skriver arkitekten Jerker Söderlind.

Nytänkande krävs. Dagens byggregelverk tillkom under 1900-talet och ger nu inlåsningseffekter och bostadsbrist. Inrätta fristäder där varianter av regler för byggande kan testas. De regler som fungerar får vara kvar, resten inte. Resultat: bättre ordning och kanske trevligare städer, skriver arkitekten Jerker Söderlind.

… (exempel mm)

under 1900-talet genomfördes en revolution i samhällsbygget, där brokiga stadsmiljöer ersattes av bostadsområden, arbetsområden och handelsområden. Och regelverket har anpassats till denna ideologi. Vi pratar om blandstad och bygger motorvägsnära köpcentrum. Vi gillar utsikt mot vatten och parker och gör planer för folktomma stränder och inrättar naturreservat där ingen kotte får bo. Vi vill bo billigt och i stan och gör detta omöjligt med höga utrustningskrav och vettlösa bullerregler. Om Attefall och Perbo inte lyckas genomföra ett magiskt politiskt reptrick löser bostadskrisen sig själv genom att folk flyttar utomlands och företag lägger ned.

Här kommer nu min poäng. Det går att ta en expressbuss till framtiden utan krav på total politisk enighet. … /exempel från 1771 avseende frihet från skråväsendet…/

Låt oss på liknande sätt införa ett antal fristäder i Sverige … Fristäder helt befriade från dagens föreskrifter om tillgänglighet, parkeringsplatser, energianvändning, köksutrustning, hyresnivåer, andrahandsuthyrning, biologisk mångfald, riksintressen, överklagandeprocedurer, buller, skyddsavstånd, kvalitetsansvariga, miljökvalitetsnormer, bygglovsprövning, balkongräcken, kontrollplaner, taknockshöjd, startbesked, planprogram, gränsvärden, strandskydd etcetera.

Låt företag, föreningar, organisationer, markägare, kooperativ och enskilda fritänkare hos riksdagen ansöka om att inrätta sina egna fristadsområden där de kan testköra olika varianter av 2000-talets regler för samhällsbyggande. Vi skulle få ett antal konkurrerande statliga offentliga utredningar (SOU) i realtid. …

DN Debatt Jerker Söderlind, arkitekt på Stadsliv AB

Ulf Johannisson Kommentar

En lockande idé för alla som är trötta på systemet. Men efter fristaden i Eskiltuna tog det nästan hundra år innan systemet ändrades. Vi behöver en förändring i hela landet, snarast möjligt. Och det går om man angriper rätt saker.

Det värsta grundfelet är bristen på konkurrens. Ett fåtal stora byggare, arkitektkontor, tekniska konsulter, och lokalt även fastighetsägare, dominerar. Oligopol leder ofelbart till mindre utbud (bistadsbrist), höga priser (hyror, brf-priser) och bristande kvalitet (tekniska brister, tråkiga lådor).

Fristäder kan skapas. Men först måste staten och kommunerna vidta en rad åtgärder som öppnar upp marknaden för medelstora och mindre aktörer, så att vi får tuff konkurrens. Då kommer kunderna att vinna. Om man inte skärper konkurrensen först kommer oligopolen att ta hem vinsterna.

Det andra stora grundproblemet är att kommunerna låter sig stressas av den låga byggtakten och godkänner oligopolisternas dåliga förslag, d v s prioriterar volym framför pris och kvalitet i kundernas och allmänhetens smak. I dialog med intressenter och allmänhet måste kommunerna ta fram riktlinjer för hur man vill bugga för varje område eller stadsdel. Då kommer förslagen att bli bättre, klagomålen färre och därmed handläggningstiderna kortare.

Det är stora förändringar som behövs. Men börjar man i rätt ände så är det absolut möjligt. I en sådan process kan några fristäder vara instrument, men då ska de kopplas till frågor man vill ha belysta i förändringen av systemet som helhet.

Ulf Johannisson Kort på facebook

Lös grundproblemen först! Få stora aktörer dominerar. Oligopol ger mindre utbud (bostadsbrist), höga priser (hyror..) och bristande kvalitet (tekniskt, tråkiga lådor). Stat och kommun måste öppna för mindre aktörer, så att vi får konkurrens. Vinsterna från fristäder hamnar annars hos oligopolen. Kommunerna stressas av låg byggtakt, godkänner oligopolisternas dåliga förslag och glömmer pris å kvalitet. I lokal dialog måste riktlinjer tas fram områdesvis. Då minskar klagomål och handläggningstider.

FN:s klimatpanel berättar inte sanningen

140414 IPCC berättar inte sanningen om klimatpolitiken

IPCC berättar inte vad det kostar

Att nå klimatmålen skulle bara minska den årliga tillväxten i världsekonomin med 0,06 procent, säger IPCC. Kostnaderna för omställningen ingår i BNP-beräkningen. Hur hög kostnaden är berättas inte. Och vilken annan produktion som ”klimatproduktionen” ersätter och som således inte kan finansieras, det vet faktiskt varken IPCC eller de nationella ledarna i olika länder. Det är det meningen att vi inte ska bry oss om.

IPCC berättar inte att en del är lögn

Inte heller berättar IPCC om vilka val av åtgärder man bygger på och hur effektiva de är. De berättar t ex inte att biodrivmedel är en bluff. Dessa minskar inte utsläppen av växthusgaser, utan ökar dem jämfört med att använda skogen till byggmaterial, tyg, eller till att bara låta skogen växa, vilket det finns behov av i länder med avskogning. Eller jämfört med att använda mindre konstgödsel i jordbruket och därmed minska övergödningen av sjöar och hav. Det är alternativanvändning av marken som är det relevanta beräkningssättet. Att påstå att koldioxidupptaget vid skogens eller grödans tillväxt ska tillgodoräknas just biodrivmedel är en tankevurpa. Alternativet är inte att asfaltera marken. Dessutom belastar man inte biodrivmedlens växthusgaskalkyl med utsläpp från ILUC (indirekt markanvändningsförändring) och N2O-utsläppen från gödsling. T ex elbilar som körs på kärnkraft är ett bättre alternativ, för att inte tala om en global jättesatsning på cykelbanor.

/Ulf Johannisson, Civilekonom, managementkonsult