Svenska företag har flyttat ut ur Sverige kontinuerligt sedan 1970-talet – och det är oftast inte s k kreativ förstörelse eller strukturförändring i en marknad där alla konkurrerar på lika villkor
På 70-talet löpte skatterna amok. Och nu ser vi början på en kraftig utflyttning. Kronan har varit stark i några år samtidigt som den europeiska marknaden är svag och konkurrensen från lågkostnadsländer blivit allt värre. VW och ThyssenKrupp tar över Scania och u-båtsindustri som ligger i fronten på utvecklingen i sina branscher. Vi står därför inför en aldrig tidigare skådad utflyttning av svensk industri under de närmaste åren. Industrin i Europa har överkapacitet och hela enheter läggs redan ner. Det handlar om hightech med stort förädlingsvärde och industrin bär också upp den kvalificerade delen av tjänstesektorn. Vi kommer att få se nedläggningar som får golvet under svensk välfärd att gunga och delvis brytas ned. Skrämselpropaganda? Tyvärr inte. För företagen handlar det om långsiktig överlevnad och vi har under de senaste åren sett att inte minst de svenskledda företagen har lärt sig att vidta de radikala åtgärder som den allt vildare globala konkurresen kräver. Ingen kommer att tveka.
Den snabbast åtkomliga åtgärden är en sänkning av den svenska räntan till konkurrentländernas nivå. Men vi måste göra mycket mer.
Marginalskatten vid inkomster över brytpunkten för statlig inkomstskatt 35525 kr per månad är 57 %. Därtill betalar arbetsgivaren löneskatter. Bara i Stockholm förväntas bristen på högutbildade uppgå till cirka 70000 år 2030, skrev Maria Rankka i SvD. Regeringen föreslår höjd brytpunkt till 37417 kr i månaden. 110000 löntagare skulle slippa statlig skatt. Den skatten gör mer skada för ekonomin än den drar in pengar till statskassan.
Men det är ganska tyst om både utflyttningen av industri och möjliga skattelättnader. Industriledarna är för det mesta tysta om problemen. De är rädda för pajkastning skriver SvD. Regeringen är rädd för oppositionens populistiska propaganda om att man tar från de fattiga och ger till de rika. Man har länge haft fokus på medborgarnas tillgång till offentlig service mm och pratat mindre om hur välstånd skapas.
På sistone har det börjat ändras och förslaget om höjning av brytpunkten är bra. Men det behövs mycket mer. Regeringen kan underlätta en räntesänkning genom att skärpa regelverket kring hushållens lån. Snabbt genomförda kan dessa åtgärder bidra starkt till att hejda en stor industriflykt.